Börjar 22/6-11
Slut
13/7-11
Familj
och äventyr
En hjälte som
börjar försvinna
Nu
ska jag berätta en historia som handla om min son som heter Emil Erik
Bergkvist. Han är 10 år och bor i Nome i Alaska med min familj. De borde i hörnen
om West 3rd Avenue och Linton Way.
Det
var mitt i vintern lördag den 28 januari år 2023. Det var eftermiddag och på
vardagsrummet var Steven, Stella, Matthew och Emil Erik. De pysslar till våren.
Steven fixar skorna. Stella vevar nya mössor, vantar och tröjor. Matthew och Emil
skär träpinnar. Ute var kall men ingen snöflingor.
Då
råkar Matthew skära sig på tummen. Det läckte mycket rött. Tur som kom Stella
och knöt en bandas runt hela tummen. Sen den var klar satt Matthew igång igen.
Men lite försiktig att inte skära sönder bandaget. De hade också radio på
slagen. På nyheter förklarar att Dr. David Head
ska resa bort till Teller för att hjälpa lite. Dr. Head kommer tillbaka om en
vecka. Väder idag är kall och det kommer ingen snöstorm.
Två
dagar senare i köket där Stella och Emil Erik gjorde middag. När Stella tittar
ut igenom fönster och säger. – Jösses vad det snöar!
Hon
satt på radio och kolla på vädret. De förklarar att på natten kommer det bli
snöstorm och kommer inte att sluta på två dagar. Precis väderrapport var slut
såg Stella att Matthew kommer från hans hem. Snart Matthew var i köket
förklarar att han har så ont i tummen. Stella blev orolig och knöt upp bandaget
och tittar. – Jösses vad jag kan ser, det är blodförgiftig, det är farligt
säger Steven. – Ja, inte så farlig, om det inte blir bättre imorgon måste vi
åka till sjukhus säger Stella och gör en ny bandas. – David är i Teller nu!
Säger Steven. – Det glömde jag säger Stella.
På
hela natten snöade och stormare över hela Nome och hela Sewardhalvön! Sen det var
morgon kunde ingen se solen. Himmel var så täckt av mörka moln och snön faller
tung. Steven, Stella och Emil Erik åt frukost. Klockan var halv tio. – Vad kan
Matthew hålla hus? Undrar Steven. – Han kan väl inte vara sjuk? Undrar Stella
lite orolig. Emil Erik säger ingenting. Han duckar av och sprang ut. – Tur Emil
Erik kunde ploga gården säger Steven men det var fel. Emil Erik gick hela vägen
till Matthew hem och kolla hur han har det? Hans hus ligger hörnen om East 3rd
Avenue och Mettler Way.
Sex
minuter senare var han där. – Är det du, Emil Erik? Frågar Matthew i sängen. –
Ja det är jag, hur mår du Matthew? Frågar Emil Erik. – Vet inte! Svarar Matthew.
– Ska du inte komma och ärta? Frågar Emil Erik. – Nej, jag är inte hungrig
svarar Matthew. Nu blev Emil Erik orolig. Om han inte var hungrig är något som
är fel. Emil Erik ringde att Steven och Stella ska komma på en gång!
De
kom och tittar på tummen. – Gode gud, vad det ser ut! Säger Stella skrämd. –
Det hade blivit sämre säger Steven. – Vad betyder det? Frågar Emil Erik. – Jag
är rädd att imorgon kommer Matthew att avlivad svarar Steven. – Menar ni inte?
Frågar Emil Erik mycket orolig. – Jo, jag är ledsen säger Steven och gick ut. –
Inte ska pappa dö, vi måste ta honom till David! Säger Emil Erik. – Tyvärr går det
inte, snöstorm är farlig, jag är ledsen! Säger Stella och gick också hem med
Steven. Emil Erik gick också hem med tårar.
På
eftermiddagen klockan fyra försätter att snöa! Emil Erik är arg på snön. En
timme senare var Emil Erik hos Matthew hus.
En halv
timme senare kom Stella med lite mat. – Snälla Matthew, lite mat måste du ha,
du ska väl inte svälta! Säger Stella. – Nej tack, låt mig vila ifred säger
Matthew och suckar olycklig. Timmar senare till klockan nio ringde telefonen.
Det var Stella och säger det är sängdags. Emil Erik säger att han sover hos
Matthew. Emil Erik tog fram en madras och sov i den. Men tyvärr kunde Emil Erik
inte sova. Han kan känna mycket sorg i hjärta, hjärnan och kan känna att
Matthew pratar med sin skyddsängel.
Senare
klockan fyra beslut Emil Erik. Han tänkte ta honom till Teller sjukstuga. Emil
Erik sprang ut och hämtar Matthew släde där han har tävlat i Iditarod Trail. Han
kopplar fast fem hundar. Emil Erik tog ut Matthew till släden. – Tror du att det
är för smart? Frågar Matthew. – Vi måste försöka! Säger Emil Erik och låser dörren.
– Nu är det jag som bestämmer, kör så fort vad ni kan! Säger Emil Erik och kör
iväg!
Minuter
senare var jätte kall. Emil Erik frös men inte Matthew. Han är van i kylan. Med
hundar går bra. Snö högen var så höga att Emil Erik var tvungen att ploga lite.
En
stund senare råka släden åka ner i diken. Emil Erik knuffar och hundar drog men
kom inte loss. Emil Erik gick till hans pappa och frågar hur är med honom? Han
svarar att allt är bra men kroppen känns mer sämre.
Emil
Erik tittar runt omkring och tur som hittar han en tänd stuga med lada. – Jag
ser en tänd stuga, jag kommer strax! Säger Emil Erik och gick in i ladan. En
gammal man var där. Precis han skulle mata sina djur kom en kille in. – Är det
inte Emil Erik från Nome, vad gör du här i stormen? Frågar mannen. – Kan du
hjälpa mig, min far ligger i släden och är så sjuk och släden sitter fast i
diket säger Emil Erik och torkar näsan. – Varför har du inte föräldrar med dig,
vem som ligger i släden? Frågar mannen. – Matthew Bergqvist! Svarar Emil Erik.
– Okej, jag kommer! Säger mannen och drog upp släden med hästar. – Tack så
mycket! Säger Emil Erik. – Åk då, inte ska din pappa dö, lycka till! Säger
mannen och gick därifrån. Det var snällt tyckte Emil Erik.
En
timme senare går allt dålig. Snö högen blev bara större och Emil Erik frös
mycket men han ger inte upp. Han plogade mist fjorton gången. Den femtonde
orkar han inte. Han kollar om Matthew lever. – Är du där! Ropar Emil Erik men det
kom inget svar från honom men han lever. Emil Erik blev allt för orolig, frysen,
ledsen och trött. Då tänkte han den dagen på sommaren när Matthew och Emil Erik
tog sitt första bad i Nomes badhus. – Du och jag, pappa! Säger Emil Erik. –
Tror jag det, du och jag, Emil Erik! Säger Matthew.
Då
vaknar Emil Erik att en brom ljud och stark lampljus. Emil Erik tittar och där
framför honom åker snöplogen. – Har du plogad ända från Teller? Frågar Emil
Erik. – Klart, åk nu för det blir lätt nya snö högar! Säger förare och åkte
vidare. Nu blev lättare att åka. Minuter senare var Emil Erik änklingen framme i
staden Teller. Släden stannar precis vid hörnen om Grantley Avenue och Caribou låg
sjukstugan. Emil Erik hoppar av och sprang in! – David, min pappa ligger i släden
och håller på att dö! Ropar Emil Erik. – Vad säger du, ta in honom mina damer!
Säger Dr. Head och fyra sjukskötare tog in Matthew till sängen i doktors rum.
David knöt upp och såg tummen. – Ni kan gå nu! Säger David till sina
sjukskötare.
Men
det som David inte visste att Emil Erik kunde klara sig i den farliga stormen.
Det finns en regel som säger att det är förbjuden att vara ute i en snöstorm. –
Hur skulle Steven och Stella säga att du var ute i storm? Frågar David. – De
skulle bli mycket arga på mig svarar Emil Erik och det har han rätt. – Är Emil
Erik där? Frågar Matthew. – Ja, han är här, det kommer att göra lite ont, jag
är tvungen att skära lite säger David och jobbar med tumme.
Klockan
åtta var stormen över och Matthew och Emil Erik åkte lycklig hem. Matthew
blodförgiftig är borta. Två timmar senare var de framme. Ute vid dörren stod
Steven och Stella och de var arga på Emil Erik men Matthew säger att inte vara
arg på honom. Han var mycket modig och första barnen som klarar sig i en
snöstorm. Samma dag skriv Matthew en bok av Emil Eriks äventyr. Sen boken kom
nästa dag fick Emil Erik en medalj för han var modig att åka rak ut i snöstorm,
fast det var förbjudet.
SLUT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar